Kristiina Katajikko

Här presenterar vi Kristiina Katajikko:

Kristiina heter jag och är 32 år. Jag är född och uppvuxen i Finland, men bor i Stockholm sedan 11 år tillbaka. Jag har även bott ett år i USA och därför scrappar jag på tre språk. Jag är gift med Rickard och tillsammans hyr vi ett hobbyrum från bostadsföreningen där vi sitter och pysslar. Han målar små tennsoldater och jag scrappar. Jag är nu inne på mitt andra år som scrapare. Men det är egentligen inte hela sanningen för jag kom i kontakt med scrapbooking under vår jordenruntresa 2003 och köpte då en hel massa grejer, utan att komma till skott. Jag kände till Two peas in a bucket, men hade noll koll på svenska scrappare tills jag hittade Papprikas butik som för övrigt ligger väldigt nära där jag bor! Så därför brukar jag säga att jag har ”scrapshoppat” i tre år, men scrappat i ett, men sedan när jag väl började att scrappa fastnade jag direkt. Eftersom jag har varken barn eller husdjur så scrappar jag gamla kort, semesterbilder, BOM och gör en hel del presentalbum till andra. Hur mycket jag än tycker om fina LO:s med perfekta nya bilder så vill jag utmana folk att göra sina ”gamla” bilder, bilder som kanske inte är några fotografiska  mästerverk, men som en eller annan anledning är känslomässigt betydelsefulla bilder. Det är synd att låta dem bli liggande bara för att de inte klarar en engagerad scrappares granskande blick. Sedan tycker jag också att det är viktigt med dokumentation, om inte annat så kan man skriva några rader på baksidan, där det inte syns, men där kommande generationer kan läsa den. Det är så tråkigt att titta på gamla fotoalbum utan att ha en aning om vilka människorna på bilderna är. Min husgud är Ali Edwards, jag tycker om nästan allt som hon gör. Annars gillar jag de Layouts som finns i tidningen ”Simple Scrapbooks”. Jag gillar både shabbychic och rena linjer, men freestyle är inte min grej. Under det här året har jag provat på alla möjliga tekniker och stilar vilket jag tycker är bra att göra i början. På tal om att samla på sig saker; rent ekonomiskt sett är det kanske bra att ha en linje, både när det gäller färg och grejer som man använder. Men för mig är det ren och skär vardags lyx att kunna göra det man känner för och slippa tänka att; nej det där går inte- just det där som jag behövde hade jag inte hemma. Ingen kan ha allt, det är inte det jag menar, men med lite mer bredd öppnar man upp för fantasin. Jag känner mig väldigt stolt över att få vara med i Sraputmaningens Design Team. Det ska bli så kul och jag ser fram emot kommande uppdrag.
Kristiina Katajikko

Kommentarer
Postat av: Moma

Så fint! Gillar det stilrena du har här. Är det du som är så vacker brud?

2006-11-08 @ 19:52:16
Postat av: Anonym

Grattis Kristiina!! Kul att se dig här! Jättefin och rolig LO, ska bli kul att se vad du hittar på här!!

Hoppas vi ses på PappRika någon dag!

2006-11-08 @ 19:59:52
Postat av: Kristiina

Tack så mycket! Ja, det är jag som är bruden i bilden.

2006-11-09 @ 08:46:43
Postat av: Johan

Snyggt!
:)

2007-06-19 @ 07:55:05

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback